Kändisspaning fick en helt ny innebörd

Hello!

The Ritz var flott värre. Kände mig något felplacerad som om de skulle kicka ut mig när som hellst. Speciellt när vi kom dit, herregud. Dessutom ville aussie tjejerna (de enda som vart där förut) och holländskan Lindey ta kort på dem själva utanför. Det klarade jag inte av, gick raka vägen in. Visst är det häftigt att vara på The Ritz med det är ett hotell, inte en turistattraktion (det ska vara i alla fall).

När vi kommer in blir vi uppassade av jag vet inte hur många herrar i frackar som visar oss till var vi ska vänt och sen hämtar oss för vårt bord etc. etc. Man fick välja mellan massa olika teer och fick smörgåsar, scones och bakelser. Gott var det.

Men idag fick jag höra världens bästa grej. Jag missade mitt seminarie igår pga The Ritz så jag bad Lewis att hämta upp min novell som vi äntligen fick tillbaka. Men min lärare hade valt ut min novell som en av de tre som skulle läsas upp i klassen. Lewis fick äran eftersom han skulle hämta upp den. Enligt en annan kille i min klass så älskade vår lärare den eftersom den just var så enkel och handlade om mänskliga relationer och problem istället för att folk skulle springa runt och skjuta på varandra eller liknande. Blev väldigt glad. Nu måste jag bara utveckla den till en 2000 ords novell men det ska inte vara så svårt.

Dessutom föll jag och Phoebe för frestelsen som heter Kiera Knightleys scendebut med Damien Lewis som motskådespelare. Dagen efter att jag kommer tillbaka till London i januari ska vi se The Misanthrope av Moliere. Tokdyrt men här ska man se riktiga kändisar. Reine Brylofsson på Pressbyrån i all ära men detta är Kiera!!!