aussies som försvann.

Hej.

Lite konstigt idag då båda australiensarna nu har lämnat London. Igår var det Izelle och idag drog Phoebe. Det senaste dagarna har därmed bestått mycket av att ta avsked av varandra. Det har varit resturangbesök varje kväll och besök på cocktailbaren i Soho. Eller i alla fall för de andra.

I förrgår var vi på stan ett slag och sen så gick jag och Phoebe på teater, Misatropen av Moliére som vi bokade för månader sen. Det var nämligen Damien Lewis och Kiera Knightly i huvudrollerna. Det var speciellt att se sånna där extrem kända människor på scen men samtidigt fullkomligt normalt. Hon skötte sig helt ok. De andra hade ju så mycket mer scennärvaro och koll på replikerna. Det utspelades sig, till skillnad från orginalet, i ett nutida London med en hypad pjäförfattare i mitten som faller för en ytlig amerikansk skådis (behöver jag nämna vad Kiera spelar?) Lite lustiga postmoderniteter med kommentarer som att "åhå nu känns det lite väl som en Moliere pjäs" och "är detta inte lite 1600-tals feeling". Trevlig upplevelse i alla fall. Men då var jag s fruktansvärt trött. Phoebe mötte de andra på Cocktail baren och jag åkte hem. Eller efter det att jag kikade in på HMW och fyndade ALLA West Wing säsongerna för 50 pund. Yehey! Efter Moliére så krävs det lite Bartlet helt enkelt.

Igår var jag på mina skrivarkurser där det ska bli icke fiktivt skrivande med självbiografi, reseskilldringar och biografiskt skrivande i fokus. Jag har Ferdinand Dennis i den kursen som jag hade i novell kursen tidigare. Jag gillar honom och han gillade vad jag skrev så allt gott där.

Men jag hade ju längtat efter poesi skrivandet. Men läraren var lite läskig och hon började genast snacka om sonetter med rim och mönster och skit. Allt sånt gör att jag bara känner mig fjättrad och låst. Kan inte skriva så. Men hon kommer väl till fri vers förhoppningsvis.

På kvällen så skulle det sägas hej då till Phoebe så vad gör man? Jo man käkar på italiensk restuarang och går till...cocktailbaren. Det är ett riktigt kul gäng som jobbar där och vi har blivit lite kompisar med dem. När vi kommer blir vi igenkända och får kindpussar av fransmannen Julian. Det var en kort italienare och en svensk, Lucas som jobbade igår. Det var jättekul då vi satt där och snackade och hängde en sista gång. Dessutom började alla garva när Lucas började snacka svengelska med mig eftersom människan har apat efter en tokbrittiska under de tre åren han bott här.

Idag fick jag tillbaka en hemtenta och fick riktigt bra betyd. I högsta skiktet som lärarna sa att väldigt få kom upp till. Jag borde jobba på den som ska in på måndag men fick inte så mycket sömn i natt då vi kom i säng rätt sent och vaknade tidigt då alla tre sov i Louises rum. Gäääääsp.
Men har helgen och har läst en hel del redan så det ska nog gå.

När kommer Barbro?