lördag 22 maj 2010

att vara röd

Efter insikten att vi inte har så mycket pengar samt att solen kommit fram har jag och Louise spenderat de tre senaste dagarna i perken här i närheten.

Vi har läst böcker, skrivit och solat. Solat lite väl mycket kanske då vi ser lite ut som nyskollade kräftor båda två. Inte så snyggt. Imorgon tänker jag därför söka skydd i något svalt museum med gratis inträde.

Dessutom har vi utnyttjat videostället i närheten. Sett Woody Allen filmer som Manhattan och Hannah and her sisters. Manhattan var bäst, otroligt fint filmat.

Igår hade vi även Harriet, hennes pojkvän Travis, Amiee, Lewis, Theresa och Egle med oss till parken under kvällen. Vi beställde indiskt och bredde ut filtar, riktigt mysigt. Harriet och Travis bjöd in oss på Alphapet kväll nu på onsdag.

Men det här med parker. Som förortsbarn kunde man alltid knata ut i trägårn och sola. Man var i fred. Men här hänger hela grannskapet i parken från morgon till kväll. Allt från gamlingarna på bänkarna till parvlarna som springer mellan träden. Det är väldigt roligt att bara sitta där och titta. Det är som vi alla får ett vardagrum. Londons alla parker lever upp och myllrar av rödlätta skållade människor.

Det finns dessutom fantastiskt stora fina kastanjeträd i vår park som jag vill klättra i men jag är för feg.

3 kommentarer:

  1. Rubriken

    Rubriken kunde göra en gammal liberal- konservativ nervös! Alldeles för allvarligt.

    SvaraRadera
  2. Det var det som var poängen Tomas, man måste väl få skrämmas lite....;)

    SvaraRadera
  3. Okay!

    En fråga till - park det heter på ny-svenska (byråkratisk variat): det offentliga rummet! Snacka om bull-shit!

    SvaraRadera