Att vänta på orden

Det skaver när man tycker att man har en snygg formuering i huvvet men inte kan få ner det på pappret. Det blir liksom bara fel.

Men nu sitter jag här i en tom lägenhet (Louise åkte igår morse då hon insåg att hon inte hade fler lektioner, hon ville hem, jag förstår henne) och knapprar på de sista detaljerna innan detta åbäke till manus ska in senare idag.

Har därmed inte gjort mycket de senaste dagarna, inget spännande i alla fall. Kommer hem imorgon, det ska bli skönt. Måste jobba en hel del över påsk men det ska jag nog klara av.

saker som calle skickar för att säga god morgon

Calle och jag (mest calle) msn stalkar varandra. Se här så fina klipp han skickar.




Man blir lite rädd och glad samtidigt.

Kändisspaning på tunnelbanan

Stod brevid skådespelerskan som spelar Ginny Weasly i Harry Potter filmerna idag på tunnelbanan. Hon såg lika snygg ut i verkliga livet som i filmerna. Hade lite lust och fråga var Harry var nånstans.

När pappa, carina och mandan var här får ett par veckor sedan såg jag han som spelar den sunkiga rockstjärnan i Love Actually.

Lite roligare än att se Fredrik Lindström blädra köpfilmer på videouthyrningen vid Odenplan. Men bara lite.

Nu kan vi andas ut, Stockholm bir helt igen

Jag har ju vetat ett tag då calle har skvallrat men detta är så underbart härligt fantastiskt. Vårt vardagsrum är tillbaka!

I augusti 2009 låste Carl-Michael Edenborg för sista gången dörrarna till kaféet som bar hans namn i Gamla stan. Utanför stod hundratals stamgäster och grät.

– Vi har nu under vintern träffat på folk som brukade gå dit, som sett helt vilsna ut. Nu är de välkomna hem igen, berättar Carl-Michael Edenborg.

För Edenborg, som även driver Vertigo förlag och utsågs till en av Stockholms största hjältar i På stans nyårs­nummer, öppnar nämligen upp portarna till ett nytt kafé efter påsk. Det är klassiska Café Soda på Bellmansgatan på Södermalm som tagits över.

– Det har varit fik i lokalen sedan 1937. Faktum är att när vi öppnade Café Edenborg ville vi bli som Soda. Kopian blir originalet.

Fiket får det pappahumordoftande namnet Café Sodom.
– Vi vill att det ska vara ett fritt och dekadent ställe, en mötesplats för udda människor. Det kommer att se ut ungefär som tidigare, vi målar om, köper en ny kaffemaskin och sätter in lite bokhyllor bara. Och så ska vi ha jättebra nätverk för dem som vill sitta och jobba här.
Men framför allt vill man bevara känslan från gamla Café Soda. Förutom ett nytillskott: En liten låda i serveringsrummet, som ska fungera som Vertigo förlags kontor.

Café Edenborg hade gott om stamkunder, många författare. Flera böcker skrevs mer eller mindre i lokalen på Stora Nygatan.

– Folk hade fiket som sitt kontor. De kom på morgonen och åt sedan frukost, lunch och eftermiddagsfikade hos oss. Nu hoppas vi att de kommer hitta till oss igen.

”Oss”, det är förutom Edenborg själv även stora delar av personalen från det tidigare kaféet, totalt sju personer, som nu är med som delägare. ”Sveriges enda kolchos”, skojar Edenborg och hänvisar till gamla sovjetiska kollektivjordbruk.

Café Edenborg fungerade delvis också som festlokal där bokutgivningsgillena var högfrekventa. Men några kvällsaktiviteter blir det inte på Sodom, även om man planerar att ha öppet ”hyfsat sent”. Om allt går enligt planerna slås dörrarna upp på annandag påsk, den 5 april. Författar-Stockholm kan äntligen torka tårarna.

Café Sodom, Bellmansgatan 26, t Mariatorget. Mer information på cafesodom.blogspot.com

DNpåstan

Att skriva

Att skriva tror jag betyder att försöka gripa tag i världen. Det är ett försök att förstå, att sortera, att kunna bruka världen och språket. Att ta sig ann livet.

Dagens visdom från

Erika Tor-Gny Holst som nu ska gå och lägga sig efter en lång dag med frukostklubbem,10 timmar skypekatja, bergman, manusskrivande, haiku, hemtenta, författarskap och många skratt

med hjälp av calle

autumn

Summer falls apart
Muddy footsteps in the yard
Your cardigan sings

bättre?

EDIT: fixad igen.

Höst haikun och exalterade lärare

Hej igen.

Tror jag hittade hösthaikun när jag satt och väntade på att det skulle bli min tur att snacka manus med vår andra lärare; den glada amerikanen, för dagens handledarmöte.

Först haiku:

Nature falls apart
Mud in the hallway comes fast
Your cardigan sings

Är det höst? Är det bra? Vad tycker ni? Kan detta gå?

Men hur gick det då på handledarmötet? Jo det gick finemang. Jag behöver fortfarande jobba på det men han blev väldigt exalterad över det jag försökte berätta och satt och vred och vände på olika beståndsdelar av manuset. Vi hade en djup diskussion om min text och hur jag skulle göra för att få det att funka. Jag var väldigt nöjd med hur jag hade satt upp det hela men tappade farten rätt snart. Han hjälpte mig och nu sitter jag gär och filar och skriver om. Jag behövde en starkare konflikt och ställa rätt frågor.

Att ställa rätt frågor är väldigt viktigt har jag märkt. Hur skulle den och den karaktären reagera? Vad skulle de göra i den här situationen? Hur kan jag visa hur denna person känner sig i en specifik situation? Jättespännande om man gillar sånt här.

Hej du, din lilla Haiku

Det händer inte så mycket nytt. Konsumerar mycket kaffe, försöker hitta orden och stalkar Joey. Men skrev ett par haikus. Behöver bara en för hösten.

Winter
The trafficlight moans
snow falls on their faces now
warming a cold heart

Summer
Midniht butterflies
Light across a dirty sky
Walking in the woods

Spring
Pink light and asphalt
Damp earth on fire in may
Children laughing late

En måndag i Highbury

Hej.

Jag träffade min kusin Linda igår och tog en promenad i en vårvacker Hyde Park. Det är konstigt det där med släkt. Vi har egentligen inte träffat varandra ordentligt på cirka 10 år. Vi pratade om det. Vi känner inte varandra. Vi vet inte vad den andre gillar eller drömmer om men vi har en gemensam historia och en del gemensamma minnen från barndomen. Men det var i princip att förhöra sig om vad den andre hade gjort i sitt liv och hur vi tog oss an London. Mycket kul och gick förvårnansvärt lätt att snacka.

Hyde Park och Linda:

Idag har jag inte gjort mycket. Skrivit mitt manus och är nästan klar med den nya versionen och känner mig så mycket mer nöjd med vad jag åstakommit. Men har insett att jag glömt bort den lilla minipresentationen vi ska göra nästa vecka och att jag har hur mycket som hellst att göra tills slutet av april som jag bara börjat på. Men det löser sig.

Galet är dessutom att vi som andra års studenter inte börjar nästa år förän oktober. Helt galet långt sommarlov. Känns lite halt onödigt långt men tänkte ta mig an något universitetande på distans från Sverige så att jag får ut min kandidatexamen.

Nej jag jobbar med bakgrunder så asså...

Hej gott folk!

Idag sitter jag och konkretskriver mitt nya manus. Det är samma grundstory men helt andra premisser den här gången och det funkar så mycket bättre. Igår satt jag och antecknade och spånade scener och grejer i mitt anteckningsblock jag fått av Belle. Finaste blocket i stan men jag börjar komma till dess slut. Men idag sitter jag på Foyles istället för hemma. Har inte vart här på evigheter men fortfarande samma sköna blandning av starkt kaffe, människor som sitter och knattrar på sina laptops och jazz. Mys.

Jag pratade med pappa igår då jag blev lite nyfiken på om han hade märkt det här. Jag tyckte det lät lite exotiskt, som "Balladen om det stora slagsmålet på tegelbacken" fast i verkligheten. Folk med äppelknyckarbyxor och bred ståckhålmska som står och höjer nävarna mot varandra. Men pappa satt hemma och drack vin och såg på Skavlan och hade inte märkt nått. Vilken besvikelse. Men han tyckte det skulle bli kul att se mig igen när jag kommer hem fast vi senast sågs bara för en vecka sen. Han tyckte om att se mig i en ny omgivning. Jag jobbar alltså så. Fortfarande samma Erika men med olika vackra bakgrunder som London, Rombo, Stockholm och Ramundberget. Om man bara har ett begränsat antal konversationer på lager måste man ta till alla knep. Gotta keep em entertained helt enkelt. För jag lär mig inga nya trix som Ameilie gör.

Ikväll ska vi se Alice i Underlandet i 3D hade vi tänkt oss jag och Joey. Vi var på en liten charmig bar/liveställe i Camden igår. Det var verkligen alla vi kände på Gubbay Halls vilket var stört kul. Dock tappade Louise bort sin norska kompis och blev väldigt orolig när han inte gick att hitta. Han hade gått en promenad visade det sig. Men Louise lackade och skrek på honom medan jag frös i regnet. Vi skulle ta sista tunnelbanan hem (typ 12, så det är inte alls så sent som det låter) men missade den pga honom. Louise var arg men vi lyckades till sist vifta in en taxi. Det var en tät ilska i luften så jag lyssnade på Håkan Hellström och lät dem sitta tysta och stirra åt varsitt håll.

Dagens tips på hysteriskt rolig trailer:

Antikrundan i mitt hjärta

Förlåt för glest postande. Här kommer lite bilder från mobilkameran från senaste tiden.

Jo det har ju blivigt en hel del antikrundan gluttande när man nu kan titta på svt play. Knut Knutson som möter bildoktorn kan vara det finaste jag sett.

Men vad händer annars? Vad gör jag. Jo jag har haft en hel del handledarmöten och försökt brottas med ett filmmanus jag ska skriva. Det går sådär. Jag var inte alls nöjd med vad jag fick ihop för handledarmötet. Det var inte läraren heller så det var väldigt bra att han gav mig lite tips om vad jag kan göra. Måste skala ner det till grundtemat och börja om. Har suttit idag och klottrat men har ännu inte kunnat skriva nåt konkret manus. Men jag känner mig mer inspirerad nu än hur det var med grundstoryn.

Pappa, Carina och Amanda var här i helgen. Det var kul men vill inte sätta min fot i Abercrombie & Fitch affären på ett bra tag. Gah. Fast det var jättekul att visa dom lite av det som jag gillar i London och framför allt lägenheten som nu verkligen känns som ett hem. Har nu nya gardiner så haha till byggjobbarna och nya sneakers för att välkomna våren.

Nu ska jag snart till Cat Hill och gå på ett möte mellan elever och lärare där man får säga vad man tycker om utbildningen. Sen blir det skriva i biblioteket.

Igår mådde jag inte så bra så låg hemma och kollade på dokumentärer på BBC iplayer hela dagen.

Men postar mer ikväll. Kände bara att bloggen blitt ignorerad den senaste tiden. Lite bilder kommer också.

i tunnelbanan på internationella kvinnodagen

kalla
fingerspetsar
ljuset glöder
i
tegelhorisonten
nordamerikanska läraren
skrattar
jag
fryser
kvinnan
som
utmanar mannen
ett hot
för enkel
teori
det
passar
för
bra
jo tjena
första
kvinnliga
regissören
vann i natt
för enkel teori
Gilda
vrider sig
i
sin
grav

Mentalsjukhus eller akademin?

Tecken på att jag och Katjan kan vara lite sjuka i huvudet. Vi smsade om huruvida vi kunde opponera på uppsats medan jag är hemma i april. Hon skulle fråga vår kära Roland Lysell

"
K: Mailförfrågan till Roland skickat, ack vad han kommer bli glad nu :D
E: Han måste ha saknat mig jue! Bästbäst. Jag längtar.
K: Klart han gör! han är säkert helt förvirrad över att se mig sitta själv utan dig. hela hans bild av oss blev skevt när du flyttade. han kommer att bli så glad när han ser oss tillsammans igen. kanske firar han med en kopp kaffe, en tanke och en bulle.
E: Hela hans universum kollapsade när jag flyttade. Nu bara kaffe utan bulle, Goethe utan chiklit, Anders utan Olsson. Han firar nog med att kanke köpa ytterligare en svart skjorta tror jag. puss
K: Vi kan väl bestämma att vår första gemensamma bok har ett svart omslag o på sida ett står d tack till roland lysell, den kan heta nybrogatan fram. haa puss
E: Det klubbar vi på. "för roland goethe lysell, utan dig skulle vi inte vara där vi är nu, tack
K: Uppföljaren heter en kopp kaffe en tanke o en bulle hahahaha! bäst.
E: Finast. Den kommer att sälja som smör i solsken.
K: Yep! så nice! bland köparna Anders, Horace, Peter Englund, ahndorils, Birro, Sjölin, Spences o våra familjer
E: De kommer alla knacka på vårt kontor för autografer. Horace kommer bli smått extatisk över att få träffa oss och börja hyperventilera av lycka.
K: Hahahaha! sen går han o Anders ut å dansar för att känna sig fria.
E: Diskodans utan instoppad skjorta. Höjden av frihet.
K: På rödvinsdunksfyllan!
"

Som tonårsflickor fast litteraturvetare.

Annars är jag glad över att pappa nog tar med sig borren så att vi äntligen får gardiner i mitt rum. Jäkla gluttare till byggjobbare. Minde glatt är att lektionerna börjar ta slut och övergå till handledarmöten. De har avslutningsfest för året den 31 mars vilket är helt sjukt. Mina sista grejer jag ska lämna in är den 23 april och sen är det slut. Jättekonstigt.

att sno internet

Hej mycket hej.

Grannen är dum nog att inte ha lösenord på sitt trådlösa som är bra för en desperat Erika. Ska inte sitta så länge men måste skypa med katjan och ladda ner spanarna. Jag och katjan planerar hennes och jonatans besök. Det skulle vara kul om de kom.

Men i helgen var ju familjen här. Eller en del av den med Mamma, Tomas och Ylva på besök. De kom hit i fredags och kollade på lägenheten som uppskattades. Mötte dom i Arsenal och vandrade hit. Våren har kommit till England så solen sken och blommorna gnistrade i solen. Men med det klara vädret kommer kylan. Brrr.

Vi gick i alla fall till en mysig gata som ligger på andra sidan parken och käkade lunch på den pub som enligt Balcarras och martin ska vara den bästa, the rose and the crown. Kändes genuin utan köp-dig-en-pub-look känslan man kan få på andra pubar. Goda hamburgare också. I detta område finns det bageri, vinbutik, cafér, post, apotek etc. Dit ska det gås och hänga på café. Om man däremot går söderut så hittar man en drös med snabbmatställen och så kallade turkbutiker. Det roligaste är en butik med arabisk musik. I deras skyltGår man åt andra hållet kommer man till Arsenals tunnelbanestation och går förbi The Gunners (Arsenals fansklubb) officiella pub. Fantastiskt.

Resten av fredagen gick vi omkring i Covent Garden och kollade i affärer och fikade. På kvällen hade det bokats bord på en fransk/japansk (!) resturang i Kengsinton som Ylvas kompis hade tipsat om. Det var fantastiskt gott. Sallad med anka och vattenmelon, lamm med äggplanta och chokladfondy. Mums. Mycket trevligt.

På lördagen gick vi först och bokade biljetter för musikalen Chicago på kvällen för att sen gå till National Portrait Gallery och spana in Irving Penn utställningen. Lunch spenderades på en belgisk restarang då vi mötte upp Anderas och Rebecka. Vi skulle sen ha sett Van Gogh utställningen vid Picadilly men det var en timmes kö vilket inte uppskattades. Så vi gick in på Fortune and Mason och Hatchards istället vilket kändes kulturellt nog. Dessutom kom jag ju ut med en underbar utgåva av Alice i Underlandet och The Times lördagsbilaga.

Gamlingarna återvände till hoteller medan jag och Ylvan gick till Regent Street och gick loss på Banana Republic. Ylva gjorde dock misstaget att få med sig US size 8 istället för UK size 8. Alltså typ 42. Lite lustigt tyckte jag. Men hittade annat kul och fått i uppgift av Ylva att leta rätt på saker åt henne om hon skickar pengar.

Chicago teatern låg precis mitt över gatan från hotellet och vi gick och åt på ett annat hotell några meter ner på gatan från vårt hotell. Vi rörde oss innom en liten minimal Covent Garden triangel. Galet gott på det andra hotellet och de var sjukt bra på service då de flyttade oss från baren då det var hög ljudnivå och fixade våra efterrätter på studs. Efter Chicago (mycket ben och väldigt bra) gick vi tillbaka till vårt hotell och tog ett glas vin. Härlig dag. Jag somnade som en stock. Men tydligen blev Ylva sjuk och låg vaken hela natten då hon mådde så illa.

Idag var det då bara jag, mamma och tomas som tog en liten morgonpromenad och gick till vårt favoritställe Paul (fransk kedja) för kaffe och gick och kollade skor. Lite tomt när de åkte men jag åkte hem för att läsa i soffan med kaffe och massa te. Jobbigt bara att det inte är värme påslagen på dan. Gick runt i tre koftor.

Nu skypar jag med katja vilket är underbart och har tvättat för första gången i nya lägenheten. Väldigt skönt att slippa betala för det.

Nej jag kan inte

Se skrackfilmer. Sitter med hjartat i halsgropen i datarummet pa Cat Hill efter att ha flytt hals over huvud fran en filmvisning. En kass italiensk skrackfilm fran 1981 med kassa effekter men jag kan inte. Kanns som jag ska fa panikangest och fa mardrommar i veckor.

Sa jag bloggar utan svenska boksaver istallet.

Men jag har flyttat in pa 234 Highbury New Park. Det ar fantastiskt att ha egen lagenhet. Det ar fantastiskt att ha eget kok och badrum. Jag alskar det. Men allt ar lite kaotiskt da grejerna fran ikea forst kommer idag och vi inte har nagra gardiner sa byggjobbarna som renoverar fasaden kommer varje morgon klockan 8 och kikar in. De har dessutom inte fixat fonsterbrada i mitt rum sa det ar sjuk kallt da kallluft lacker in

Men ikvall ska det fixas gardiner da Louise's van kommer med en bra borr och Lewis ska hjalpa till och satta ihop IKEA moblerna sa Louise kan sova i eget rum (jag sover i sangen som fanns och hon bestallde en fran IKEA) och jag kan fa lite skydd av gardiner. Fonsterbradan ska de fixa i veckan lovade de.

Dessutom gick jag till receptionen och har antligen fixat ett intyg som ska vara ratt sa att jag kan fa bankkonto sa att vi kan darmed fixa intenet etc. etc.

Mitt tradlosa hade namligen ingen tackning i lagenheten sa vi maste skaffa fast. maste ha internet sa att jag kan skypa med er dar hemma.

Men Mamma, Tomas och Ylva kommer i helgen. Yay! Bokade en restuarang Ylva hittade i Kengsinton for oss pa lordag. Ser sa mycket fram emot att fa visa dom detta. Kanner mig mer som en Londonbo da jag gar hem fran tuben genom vanliga innerstadskvarter.

Olympiska spel

Vi såg sammanfattningen av OS på BBC1 och jag och Louise hoppade i sofforna av upphetsning så fort vi såg en svensk/norrman. Man kanske borde söka hjälp om man blir så cp nationalistisk för folk i kroppsstrumpor med träplankor på fötterna?