Visar inlägg med etikett calle. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett calle. Visa alla inlägg

tisdag 20 april 2010

Isländsk vulkan fick mig att hänga med stockholmsk vegan

Stockholms hej!

Jag och Calle satt på Sodom idag (ja det är så underbart man hoppades på). Jag satt och skissade och han satt och rättade min text. Calle är en jävel på att rätta grammatik vilket var underbart då min hjärna inte känns helt hundra.

Jag håller på med vad jag skulle göra i Highbury. tokskriver de sista texterna som ska in till universitetet. Men här finns det familj och god mat vilket gör det lite annorlunda. Jag klagar inte

Tycker det är rätt fint att vulkanen håller på faktiskt. Det krävs en stor hög aska för att vi ska pånyttfödas efter finanskris, schlagerfestival, anna anka eller valfri katastrof. Eller katjastrof för imorgon kommer Katjan och då jävlar.

Men det är lite frustrerande att inte veta när man kan flyga igen. Hade vart bättre om naturen gav ett schema, se den 23 då är vi klara surru.

Men Stockholm tyckdes lacka på min klagan idag, det protesterades genom att glänsa skiten ur London: "Kallar du detta för att vara fast! Du ska vara glad att du får uppleva detta vackra din jävel!"

söndag 28 mars 2010

saker som calle skickar för att säga god morgon

Calle och jag (mest calle) msn stalkar varandra. Se här så fina klipp han skickar.




Man blir lite rädd och glad samtidigt.

onsdag 24 mars 2010

med hjälp av calle

autumn

Summer falls apart
Muddy footsteps in the yard
Your cardigan sings

bättre?

EDIT: fixad igen.

fredag 19 februari 2010

poesi

calle's och min konversation om kassetter:

"E.
vi måste utforska skivaffärer när ni kommer
CFJ säger:
ja, det lär ju finnas en del. fast jag har nästan helt tappat det intresset. jag köper fortfarande en del kassetter, med motiveringen att det fortfarande släpps en massa bra noise- och avantgrejer på kassett, men annars köper jag knappt musik alls längre
E. säger:
haha. typsikt dig
vem lyssnar på kassett förutom du?
CFJ säger:
har man smala intressen så har man!
E. säger:
jag gillart
CFJ säger:
sedan skadar det ju inte att jag är rätt så teknikreaktionär heller
men det är lite roligt, inom diy-grejen av avantscenen så är kassetter fortfarande skitpoppis
E. säger:
haha
CFJ säger:
sen så släpps det fortfarande en del punk och hc och black metal på kassett, så visst finns det rätt många som sysslar med det fortfarande
men ärligt, jag är ett stort fan av det formatet.
i och med att kassetter är helt analoga så fyller det någon sorts idé om autencitet och teknikmaterialism som utgör en oerhört härlig känsla. att veta att ljudet som kommer när det rullar i min ficka är ett resultat av mekanik snarare än teknik gör det mycket varmare på något sätt.
plus att varenda enskilt band har sin egen alldeles speciella och unika ljudbild
(...)
ja. jag förstår inte alla dem som påstår att knastret förstör musiken. det är ju en del av upplevelsen. det är ju liksom dammet som man inte lyckades blåsa bort, det är de förslitningar som börjar uppstå när man lyssnar mycket. det är på något vis en bekräftelse av både materialitet och autencitet. det är liksom skivans eller bandets egna små åldersrynkor, som bara är fina och vittnar på ett långt och ett hälsosamt bruk"

att hänga med calle

vilken dag.

detta med transport i den här gigantiska stan tar ett tag. Det konkreta avståndet är bara så mycket större och tunnelbanan är så mycket ostadigare än hemma. Arnos Grove som ligger på väg ut till mig är alltid jobbig. Man får alltid stå stilla där. Men idag var det extrema förseningar. Något akut lagning vid Manor house. Skulle ner till stan för att klippa mig. Tog 2,25h istället för 50 minuter. Alla londonbor pratade med varandra och skakade på huvvet. "jag är 2 timmar försenad du? Jo, 1,5" herregud. men folk var snälla och jag fick sitta i bussen. iofs fick jag se mycket av norra london från bussfönstret så något posetivt i alla fall.

men i alla fall kommer vår nya lägenhet ligga mellan piccadilly och victoria så då är det bara att kolla på internet vilken som funkar bäst. oftast går victoria snabbare, londons dopade tunnelbanelinje. motsvarigheten till den där svulstiga jamaicanen med jättelår.

appropå lår så var solen framme idag när jag gick på Bond Street och låtsades att jag hade pengar. en tjej hade glansiga strumpbyxor som sken i solen. vårtecken i london är lite annorlunda från hemma. mer urbana. som när folk lämnar pälsarna de inte behöver hemma eller skiter i strumpbyxorna. har ännu mindre klänningar på sig.

nej men calle då? jo vi har (med tidsskillnaden) skaffat oss liknande dygnsrytm. så då sitter vi på msn och skickar roliga internetsaker och musiktips till varandra.

som denna fantastiska lilla film: http://vimeo.com/6913172