Hejhejhejhejhejhejhej

Det här med tunga böcker är högts irreterande. Man kan ju inte ta med dem utan att knäcka ryggen och irretera minst tolv gamla tanter på tunnelbanan. Jag känner mig högst imobil som konstvetare. World History Of Art boken väger 3,8 kilogram. Meh.

Man lär helt enkelt känna sig lägenhet bättre på det här sättet. Eftersom jag är lat och inte orkar dra med den. Men nu har jag ett par alternativa cafeer som är närmare än foyles jag måste testhänga på.

Så vad har jag ägnat mig åt mer än att läsa om grkerromaregamlatråkkristna etc. etc.?

- läst muminböcker

- vart på en tv-inspelning för nån stand-up grej som Travis hade biljetter till

- hängt med Harriet, Aimee, Travis etc.

- Sett Grace Kelly utställning på Victoria & Albert

- Skypat med Katja

- Dammat lägenheten

- Städat Louises rum (Lördag morgon kommer hon den rackaren)

- Lyssnat på nya Säkert plattan minst hundra gånger.

- Lagat mat

- Oroat mig över SD

- Lyssnat på P1

- Varit lite smått exhalterad över hela tillvaron just nu

- Planerat hur vi ska spendera tiden när Calle 6 Victor kommer på Onsdag

- Kännt mig lite stressad över tillvaron just nu.

- Skrytit över att jag ska se stephen Fry på Albert Hall (ikväll!)

Vad har ni gjort ni som läser min blogg? Finns ni? Ni är så tysta förstår ni.

Att städa in hösten

Jag befinner mig i en nystädad lägenhet som luktar höst och homus och mår fint. Det är annorlunda nu. Det är tommare. Saknar Louise. Men bästa Harriet och jag tog oss hela vägen från Heathrow till Arsenal med våra jätteväskor. Sedan gick vi till puben och drack cider och åt redig mat. Då var man hemma i London igen på riktigt.

Att handla mat och skrubba dush kändes som att verkligen ta sig ann september, ta sig ann vardagen med hjälp av jiff, äpplen, morötter, flingor, ägg, mjölk och andra grönsaker.

Louise kommer hem igen den 25:e

Men vaknade 07.57 imorse och kunde inte somna om, oflyt.

Men katja kommer och är här mellan 12:e och 16:e oktober.

Men lyssna på Bonnie Prince Billy.

Men jag har inget kaffe hemma.

Men ikväll ska jag träffa Aimee och harriet och kanske Travis.

Men nu borde jag plugga konstvetenskap då jag släpat hit de där tunga böckerna.

Vi tar det i bilder

Min, Harriet (blond) och Amiee's second hand dag (igår) som slutade med att vi tog en pint på puben där Jack The Ripper's offer garanterat drack och möjligtvis hittades av honom. Dessa två damer är hysteriskt roliga, väldigt generösa och har second hand kläder som sitt största intresse. De är proffs, jag visades runt Londons bästa charity shops och sen drog vi till Brick Lane som numera är mitt hängställe nr 1. Det är också bra att shoppa med dem då de känner alla butiksägare och därmed får rabatt. Jag har nu hittat klänningar att ha på mammas 60-års kalas och Amelies namngivning.

Min nyfunna marockanska väska som fick hänga med till Skottland. Inte så praktisk men snygg.

Min nya plånbok jag hittade i Edinburgh. Det är en muminplånbok. Vi är bästa vänner och jag har dumpat min gamla som var på väg att helt gå sönder.

Blommor i trägården till Hollyroad House i Edinburgh. Det är slottet på motsatta ändan av Royal Mile i Edinburgh. Drottningen bor där när hon är i stan. Joey var smått hysterisk då han är kär i den brittiska kungafamiljen och brittisk historia. Mary Queen of Scotts bodde ju där! Dessutom fanns det en kopia av Robert The Bruces skalle vilket var lite halvkonstigt och utmärkt var en sekreterare till Mary hade blivigt mördad. De är lite makabra Skottarna. Men blommorna var fina; för mamma.

Jag med min nya kashmir halsduk på en pub på Royal Mile och sen en bild på Joey på Edinburgh Castle. Edinburgh vistelsen gick ut på att gå runt i hela stan, se slott och historiska platser, sätta sig på pubar och dricka öl och läsa The Guardian för att sen gå ut och äta. Vi var alltid så trötta att vi gick hem till vandrarhemmet vid cirka 11 på kvällen för att läsa. Jag läste ut Patti Smith boken och fullkomligt avgudade den. Läs!

Jag har tagit med alla till The Breakfast Club mycket på senaste tiden. Spana i pannkakorna!

Hela gänget i Gubbay kvällen innan Josh (längst upp till vänster) åkte hem.

Claire (med ryggen mot kameran), Julia, Louise och Josh i London Eye.

London Eye.

Nej jag jobbar med bakgrunder så asså...

Hej gott folk!

Idag sitter jag och konkretskriver mitt nya manus. Det är samma grundstory men helt andra premisser den här gången och det funkar så mycket bättre. Igår satt jag och antecknade och spånade scener och grejer i mitt anteckningsblock jag fått av Belle. Finaste blocket i stan men jag börjar komma till dess slut. Men idag sitter jag på Foyles istället för hemma. Har inte vart här på evigheter men fortfarande samma sköna blandning av starkt kaffe, människor som sitter och knattrar på sina laptops och jazz. Mys.

Jag pratade med pappa igår då jag blev lite nyfiken på om han hade märkt det här. Jag tyckte det lät lite exotiskt, som "Balladen om det stora slagsmålet på tegelbacken" fast i verkligheten. Folk med äppelknyckarbyxor och bred ståckhålmska som står och höjer nävarna mot varandra. Men pappa satt hemma och drack vin och såg på Skavlan och hade inte märkt nått. Vilken besvikelse. Men han tyckte det skulle bli kul att se mig igen när jag kommer hem fast vi senast sågs bara för en vecka sen. Han tyckte om att se mig i en ny omgivning. Jag jobbar alltså så. Fortfarande samma Erika men med olika vackra bakgrunder som London, Rombo, Stockholm och Ramundberget. Om man bara har ett begränsat antal konversationer på lager måste man ta till alla knep. Gotta keep em entertained helt enkelt. För jag lär mig inga nya trix som Ameilie gör.

Ikväll ska vi se Alice i Underlandet i 3D hade vi tänkt oss jag och Joey. Vi var på en liten charmig bar/liveställe i Camden igår. Det var verkligen alla vi kände på Gubbay Halls vilket var stört kul. Dock tappade Louise bort sin norska kompis och blev väldigt orolig när han inte gick att hitta. Han hade gått en promenad visade det sig. Men Louise lackade och skrek på honom medan jag frös i regnet. Vi skulle ta sista tunnelbanan hem (typ 12, så det är inte alls så sent som det låter) men missade den pga honom. Louise var arg men vi lyckades till sist vifta in en taxi. Det var en tät ilska i luften så jag lyssnade på Håkan Hellström och lät dem sitta tysta och stirra åt varsitt håll.

Dagens tips på hysteriskt rolig trailer:

gott och blandat

Britterna fullkomligt älskar denna våg av nordiska deckare som intar öarna. Kööört Wallander och Lisbet Salander. Medierna vältrar sig i klyshorna och om jag fick en krona (krooone) varje gång de nämner IKEA, mörkret, Bergman och ABBA skulle jag kunna tävla med Kamprad. Nu kommer nämligen första millenium filmen upp på biograferna. Vi såg trailern i fredags när vi var på bio. Snyggt, stilrent och utan dialog. Bara dramatisk musik och bilder på Noomi och Michael som springer runt och ser coola ut. Om det var dialog hade britterna fattat att det var textad film och då hade inte många kommit. För de HATAR textat. Inte poppis minsan.

Det är bara medelklass guardian läsarna som gillar sånt och appropå det var vi på Tate Modern igår. Jag såg surrealist utställningen för tredje gången då den är gratis men den är fin. De har en utställning med Avant Garde konst jag vill kika på men det får bli en annan gång. Dessutom var jag nördig nog att köpa Walter Benjamin's One Way Street and Other Writings och Deleuze's Cinema 1. Louise köpte badbomber för lägenheten och jag köpte hjärngympan.

Louise älskar allt so har med smink och skönhetsprodkter att göra. Jag älskar henne för det. För hon blir så oerhört glad och exalterad över en sak som en badbomb. Hon liksom skuttar runt och hela hon skumpar av glädje. Hennes röst blir ännu mer highpitched än vad den redan är, hon är norska så ni kan tänka er. Men varje källa för glädje bör uppskattas.