Fina britter på väggen

Den här fina bilden var i The Observer igår så jag klippte och klistrade lite och satte upp den på väggen. Otroligt snygga britter.

Nu ska Joey och Claire snart komma och käka lunch, jag läser en roman om reformationen (tänk Luther, 1500-tal och arga präster) som heter Q medan jag väntar. Riktigt spännande.

Jag har dessutom gjort en bland-cd för Alphapet kvällen, alla ska ha med sig en mix och dela ut till de andra.

Nytt enastående band jag upptäckt (jepp jag har flyt just nu): Stornoway

nu är jag snäll

Jag ger er en massa bra musik att lyssna på. Skoj va? Lite roligt såhär en onsdagskväll i Maj. OBS! Man måste ha spotify.

Klicka här.

This is the longest night

Bästa plattan just nu är för övrigt Hot Chip's senaste One Life Stand. Den har gått varm det senaste dygnet och innehåller härligheter som bromance, vuxenkärlek och massa härliga syntar.

Finns på spotify här.

Ooooohio

Tack fina Anders för tipset om Oh My God, Charlie Darwin av The Low Anthem. Jag gillar amerikaner som sjunger vacker och har skägg. Jag vet iofs inte om de har skägg men det låter lite som om de kunde ha det.


Appropå Anders och skägg. Favorit i repris:

godis

Lisa Milbergs blogg är bäst när man har tröttnat på gammal musik.

Jag vet hur jag ska göra med pjäsen och min lärare sa i princip tummen upp även om det var uttryckt och formulerat på släpig arty brittiska och ett gäng yeeeeeah.
Så nu ska jag skriva om pjäsen. Jag ska låta Stefan blöda till döds på scen och sen återuppstå för att kunna snacka vett i Sasha. Ska dessutom låta Sasha vara en banksnubbe som samlar ihop självmords-själar. Detta funkar bättre än Dr Phil doftande pjäsen så som den var innan. Nu är det mer klös i katten.

Nu ska jag sova men först lite modern hippe flumm

http://open.spotify.com/track/3pSmzL2u3vM8osXGVV9vnf