Sommaren hittills

ska jag hem?

Överaskningen var total när mamma och tomas ringde i torsdags kväll och ville sätta mig på ett plan hem så att fredagens familjemiddag kunde bli komplet. Så jag sitter just nu hemma på Lidingö och väntar på att katjan ska komma och tidigare idag var jag hos pappa.

Igår träffade jag Barbro för första gången. Vi funkade bra ihop tycker jag. Sötaste ungen i stan. Ska lägga upp en bild sen. Kul att överaska Ylvan och Andersen också. Men får skriva mer om denna helg när jag kommer tillbaka till London.

Är jag Kellogs Frosties Tigern?

Hej hej.

Har haft den mest underbara julen med familjen Holst-Ternevall-Kjerulf-Colleander-Windblad. Låt mig ta hemmavistelsen i punktform:

- Innan jul var det mycket fixande hemma med julgranen (eller blinggranen som jag vill kalla den), julkolan, klappar, städa, massa mat etc. etc. Men fick tid att träffa Calle och vänner samt Jonatan på Copacabana i Hornstull. Inte som Edenborgs (sorg) men det var mysigt ändå. Underbart underhållande att se en arg Calle. Dessutom blev Jonatan glad för ugglan jag hade köpt honom i London

- Julafton. Jag och Ylva somnade om i hennes säng efter det att vi kollat innehåll i strumpan. Sen åkte vi på Julbön i Ocarskyrkan. Det var fint men vi hamnade mitt i pälsbältet där alla kände varandra och kindpussades. Sen hämntades Anders och Jennie för att åka hem och käka lunch och sen se på Kalle då både Ylva och Anders somnade i soffan. Paketöppnandet tog 2 timmar. Galet men kul. Böcker var igen årets julklapp.

- På juldagen skulle vi till pappa för julfirande. Men innan han kom och hämtade upp oss så kom Kakan och Lina på besök. Jättemysigt att träffa alla igen och det dracks te och käkades godis. Ska bli kul med nyår och hänga med Lina efter det att hon kommer tillbaka till Stockholm. Att de förhoppningsvis kommer till London ser jag fram emot.

Hos pappa blev det lunch med hela julbordsätandet igen. Jag föräter mig alltid på sillbordet och misslyckas äta köttet. Grr. Det var jättekul hos pappa då vi var i stort sett hela gänget förutom Linus och Tobbe med familj. Det delades ut julklappar och lektes lek. Det var den här när man har namnet på en känd person i pannan och sen ska gissa vem det är. Därav Anders-citatet som rubrik. Jag har inte skrattat så mycket på länge. Pappa tror dessutom att man menar mumintrollet när man ger ledtråden "på livets symbol, finns i kylskåpet". Så se upp när ni öppnar kylskåpet nästa gång. Kan vara ett mumintroll istället för kalles kaviar.

Vad gør man nær man ska skriva novell på en norsk dator? Jo man sitter och læser igenom katjans blogg och tænker på vad folk gør dær hemma. Men pratade med familjen før en timme sen då de hade søndagmiddag och firade Andersen.

Bror min sa något vist (som alltid, eller ibland eller vad det nu ær...har inte statistiken på mig); "Man vill høra allt som hænder hemma då man tror att man missar mycket men det gør man inte før det hænder ingenting"

Vilket stæmmer samtidigt som att man vill høra det dær vardagliga tråkiga som man missar. Konstigt hur varje detalj i vardagen kan verka så attraktiv... Som mina och katjans seminariepoesi. Let me give you ett exempel helt enkelt;

2009-02-12

innan jul var farmor döende
läkaren sade max två veckor kvar
sen blev hon frisk
sen, förra veckan var hon döende igen
max en vecka kvar sade läkaren
nu mår hon bättre
WTF
jag har kollat flygbiljetter till begravningen ju

herregud makabert är bara förnamnet

mamma säger Gud vill inte ha Djävulen hos sig
det kan nog vara sant
jag är rätt glad ändå
tydligen så har man ju ärvt ett sjukt starkt immunförsvar i alla fall

i Ryssland sägs det, att om man träffar Djävulen ska man stirra honom rakt i ansiktet

jag har gjort det några gånger

stirrat farmor i ansiktet

kanske därför jag är så sarkastisk

hej mycket hej då

Nu kommer visst avskeden.

Tobbe och Lisa gifte sig i helgen och det var ett mycket vackert bröllop och en jätterolig fest. Det var kul att få hänga med hela familjen och träffa massa nytt folk innan jag drar. Men det var nog sista gången på ett tag som jag träffade en del familjemedlemmar och dylikt. Igår tog jag avsked av Carina och Simon och den kommande veckan är fullspäckad av avsked av olika slag.

Men samtidigt kan detta ske i vanliga fall utan att man vet om det, att man inte träffar vissa personer på ett par månader. Men då vet man inte om det i förtid, då sker det bara naturligt. "Nej men det var längesen, hur är det." och sen var det inte mer med det. Men nu flyttar jag till ett annat land, kanske det som är skillnaden...

Snart (hoppas jag) kommer Tomas och då ska vi flytta in på Murarstigen igen. Mamma sa att det var jättefint. Det tvivlar jag inte på. Mycket spännande det här.

Den där ringen förresten. Ja ni vet, den jag trodde jag hade tappat bort för gott (och inte på låtsas som förra gången) den låg hemma hos Anders och Jennie. Det var ju bra. Men jag är tydligen blind...i alla fall när jag är "trött".